Hedeinfo

BRÄNNA DESIGN, EVENT & KONSULT

redaktion.hedeinfo@gmail.com

070-73 79 740

Olivia Söderlund

Långå Bränna 451, 840 93 Hede

  • Instagram
  • Facebook Social Ikon

INNEHAR F-SKATT

BANKGIRO: 5414-1650

Gratis skiss på din hemsida? Testa Weblify.se

Bytte broplanet över Gruckån

Skriven av Christina Hansson 26 april 2019

Under två augustieftermiddagar 2018 byttes broplanet ut på bron över Gruckån. Det är Hede Skoterklubb som byggt den och vindskyddet 2004-2005 men nu var plankorna helt slut. Brobyggarna är Lars-Göran, Robert, Peter Hansson och jag var plankbärare. Denna text sitter uppsatt i vindskyddet vid Gammeldammen. Det ligger ca 2 km ovanför den bro som vi bytte broplanet på:

Omkring 1870 uppfördes utan maskiner ett av Härjedalens största byggnadsverk genom tiderna - Timmerrännan från Stor-Grucken till Orten. Transportlederna var mer än 5 km lång och 800- 1000 man jobbade med byggnationerna. Den användes som timmerflottningsled fram till omkring 1920.

Det finns rester kvar av den väldiga konstruktionen i naturen längs efter Grucckån där terrängen är oerhört svår och för att komma med hästar tvingades man bygga vägar på mvissa avsnitt. Det är ett mycket stenigt område och arbetarna har krossat sten för hand för att få fram byggmaterial till vägarna.

Flottningsleden bestod till största delen av timmerrännan i trä men Gruckan användes till vissa delar och  på en del avsnitt grävdes kanaler ut. Det byggdes 3 dammar efter sträckan där stockarna samlades och när man hade en lämplig mängd stockar så släpptes vattnet på så det hela fick en bra skjuts utför dalen.

Timmerrännan var upp till 6 meter bred och på vissa avsnitt var den också 6 meter hög. De många tiotusentals stockar som gick åt till bygget kopplades med en kedja i ena änden av stocken och det kopplades stockar efter eller vid sidan av varann och hästarna drog dem sedan utan kälke.

Härjerdalen kunde förstås inte bistå med all arbetskraft utan många Värmlänningar hittade sin arbetsplats här. När rännan inte användes till flottning finns det berättelser om körare som med häst och släde tog sig ner i dalen i rännan. Båtfärder har också företagits här liksom skidåkning.

Det finns begränsat med skriftliga källor om detta byggnadsverk så materialet har utifrån muntliga berättelser sammanställts i en studiecirkel i Tännäs. Landarkivet i Härnösand kan möjligen ha skriftliga dokument om rännan. Denna plats har sjudit av liv och hårt arbete och idag när vi befinner oss här enbart för rekreation så kan vi ägna en tanke åt alla dem som kämpat i snö och kyla för att klara maten för dagen.