Nu i dagarna har många av oss varit ute på våra små hemliga ställen runt om i Sonfjällsbygden för att säkerställa att våren är på ingång. Många vill se om den lilla mosippan har tittat fram, vilket är ett starkt vårtecknet för många av oss. Har man turen att hitta ett mosippeställe, är det många som bevarar det helt för sig själva, som en liten helig plats. Det är nästan så att man smyger dit, i tystnad, rädd för att skrämma bort den lilla blomman. där den står och trotsar vinterns kyla, tittar fram när vårsolens strålar värmer och snödrivorna smälter.
Mosippan är Härjedalens landskapsblomma och växer sparsamt upp till Jämtland. Här i krokarna har den också ett till namn som jag för min del nästan gillar ännu mer: Mofila. Mosippan blommar i april till maj. Det latinska namnet är Pulsatilla vernalis, där vernalis betyder "vår" och syftar på blomningstiden. Den lilla växten är sällsynt och fridlyst i hela Sverige. Det innebär att det är förbjudet att plocka, gräva upp eller på annat sätt ta bort eller skada exemplar av växten, frön och andra delar. Mosippan blev rödlistad som starkt hotad i den svenska rödlistan 2015.
Den växer på sandiga marker, särskilt i öppen hedtallskog och på ljunghedar. Mosippan är en flerårig, mjukt hårig ört som kan bli drygt en decimeter hög. De nedre bladen, rosettbladen, är övervintrande, något läderartade och mindre flikiga än hos övriga arter i släktet. Själva blomman är stor och sitter ensam i toppen av stjälken. Den är vit på insidan, rödlila och hårig på utsidan till skillnad från backsippa, fältsippa och nipsippa som alla har violetta blommor. Blomstjälken är först upprätt, sedan hängande, för att i fruktskedet åter sträcka upp sig. Frukterna är håriga liksom det kvarsittande stiftet. Första fynduppgift publicerades av Rudbeck år 1666 (Nordstedt 1920).
De andra tre arterna i släktet, backsippa (P. vulgaris), fältsippa (P. pratensis) och nipsippa (P. patens), har violetta blommor. Mosippa kan korsa sig med såväl backsippa som fältsippa.
Det äldre svenska namnet som tidigare användes var gökskälla men detta har också använts på backsippan.
Tagga gärna era mosippebilder med #mosippa
Text: information inhämtad från naturvårdsverket samt den virtuella floran
Bild: Hedeinfo