top of page

TIDIGARE

INLÄGG 

Hemmablind heter det visst ...

Det var en fantastiskt fjälltur på Sonfjället mellan 28 juli till 2 augusti. Jag skäms nästan över att jag inte gått där förut (frånsett ett par dagsturer till Sododalen vinter och sommar). Hemmablind heter det visst och vädret kunde förstås inte ha varit bättre. Dettta var min fjärde fjällvandring med tält.


Började färden vid rastplatsen strax före Hede urskog, varifrån det enligt Lantmäteriets karta skulle gå en tydlig stig hela vägen upp till Nysätern. Valde emellertid att ta det säkra för det osäkra och ställde in kompassen i önskad färdriktning innan jag började gå. Det visade sig vara ett klokt beslut. Det hade blivit en het sommardag i kombination med ansträngningen att gå ospårat med tung packning så jag måste lägga mig ned i mossan och vila två gånger.

När jag kvicknat till litet var det dags för godis och en titt på kartan för att kunna bedöma hur långt jag möjligen kunde ha kvar till Nysätern. Jag gick nog bara gått några hundra meter från min sista rastplats innan jag stötte på sommar/vinterleden mot Sododalen en bit ovanför parkeringen vid Nysätern.

Vy bakåt ned längs leden från fjällkanten strax innan jag gick upp i passet mellan Valmfjället och Gråsidan. Jag noterade att sommarleden måste ha dragits om sedan jag och syrran gick här senast i juni 2012. Dag 2 gick på en dagstur längs leden mot Nyvallen. Första biten gick längs kanterna på Sodans ravin mellan Valmfjället och Högfjället. Här hade jag aldrig gått förut och blev glatt förvånad över att upptäcka att det var som en riktig canyon - svindlande vacker! Sodan dök här upp ibland ovanpå bottenstenarna för att sedan försvinna Gud-vet-vart igen. Vanligtvis brukar ju åar i bergspass vara ganska breda längst ned i dalen för att smalna och försvinna ju högre upp man kommer, men här var det nästan tvärtom... Ett ungt par anlände till toppen samtidigt som jag och vi turades om att fotografera varandra framför toppröset.


Dag 3 hade jag avsatt för en tur runt fjället. Idag var det mulet, men uppehållsväder. Började med att gå upp ur Sododalen samma väg som jag kommit ned och vek sedan åt vänster på den "yttre" leden mot Nyvallen. Hade stött på ganska många turister i backarna ned. Gissningsvis på väg tillbaka från olika dagsturer till topparna i fjällmassivet. Dag 4 tog jag en liten rast där den kryssade vinterleden korsar stigen mellan Valmfjället och Lillfjället och ställde in kompassen mot Högfjällets topp (1277 m ö h). Vädret kunde knappast ha varit bättre för en topptur - strålande sol, glasklar sikt i alla väderstreck och behagligt fläktande utan att vara blåsigt.


Dag 5. Bröt upp från Sododalen och fortsatte mot Skärsjön och Västsätern. Här är jag tillbaka vid vägkorset väster om fjället där leden går ned mot Nysätern. Tog en paus här och fortsatte sedan ned mot Råndalsvägen och Skärsjövålen. Stigen från brovalltjärnen till Västsätern var ganska smal, men gick ändå bra att hitta tack vare ledmarkeringarna som såg relativt nymålade ut. Jag har gått här en gång förut - 2016. Framme vid stugan efter en trevlig pratstund med familjen Bergström som satt ute och eldade när jag passerade. Dag 6. Låste jag stugan och tog packningen på ryggen inför den sista etappen mellan Västsätern och Hede.


Text och bilder: Katarina Dahlin

Senaste inlägg

Visa alla
bottom of page