Lugnet, fisket, de oändliga stigarna i skog och på fjäll tröttnar jag aldrig på. Livskvalité får man på köpet då man bor här. Jag har cyklat iväg med barn på dagis och sedan vidare till jobbet på mindre tid det tar att gå till bussen i en storstad. Jag har öppnat dörren och låtit barn sprungit rakt ut och lekt i timmar utan att jag behövt följa med till en park eller planerat in den typen av aktivitet i mitt schema. Tid man spar och kan lägga på sina intressen och sin familj. Det är tryggt i Härjedalen.
Vi har behov av inflyttning. Bara inom vårdsektorn är det enorm brist på utbildad personal. Plats har vi i bostäder, skolor och näringsliv, det är bara att komma hit! Jag tänker därför göra mitt yttersta för att få folk som flyttat härifrån att återvända och att få fler att få upp ögonen över vilket fantastiskt landskap vi lever i. Att vissa skriver på sociala medier om hur värdelös vi fritidspolitiker och tjänstemän är och att allt är helt förskräckligt i denna kommun gör mig inte så mycket. Saker som ”man får inte ens gratis hundbajspåsar länge” påvisar bara det jag tidigare skrivit. Vi har det egentligen alldeles för bra. Så bra att man river upp hela världen för att man får köpa egna bajspåsar. Jag personligen tycker att har man inte råd med det bör man kanske inte skaffa hund.
Jag ska ta de 350 kronorna jag tjänade förra månaden på att sitta på flertalet heldagslånga möten enligt mitt uppdrag för att sedan få läsa på FB hur dålig vi är, med att köpa en flaska bubbel och fira att jag får möjligheten att bo här. Att man blir rik som fritidspolitiker är en myt, men att man blir rik som människa av att bo här och få jobba med utveckling och känna framåtanda är alldeles sant. För framåtanda det har vi. Och har du förbättringsförslag på hur vi borde arbeta politiskt är du hjärtligt välkommen att engagera dig i något parti, vi vill alltid bli flera.
Text och foto: Jenny Hansen