Visst är det nått speciellt, nått magiskt med morgonpromenaden som man gör varje morgon med hundarna. Ingen dag är den andra lik - vissa är mer magiska!
Dimman som lättar efter nattens regn, regndroppar som hänger tunga från både grenar och grässtrån. Fågelkvittret som ljuder när man går där på sin stig. Vattnet som kluckar i Ljusnan. Sonfjället lyfter på sin dimmiga mössa och möter dagens solstrålar, som tränger sig igenom dimman och trädens grenar och möter även min blick.
Vilken morgon!