Mitt intresse för motorer har funnits med mig från födseln och min första skoter fick jag vid 2-års ålder. Det var också vid den åldern som jag var på min första folkrace tävling på Halvfari Motorbana i Hede och sedan dess har jag aldrig missat den tävlingen då jag hjälpte min pappa Hans och bärgade de trasiga folkracebilarna. Jag berättade direkt för mina föräldrar att jag ville köra folkrace när jag fyllde 15 (det året man får börja köra).
I Hede är traditionen att vinnaren i varje klass får åka på biltaket i ett varv efter avslutad final vilket för mig har varit ett stort mål sedan jag var väldigt liten. År 2010 körde jag debutant i Hede och året efter var min första säsong som junior. År 2012 gick jag upp i damklassen och det var då jag började tävlade på riktigt och satte upp mål. Hemmatävlingen i Hede har varit en kamp sedan första gången jag tävlat där då bilen gått sönder i ledning år efter år. Att lyckas med målet att vinna hemma 2016 var en stor lättnad och glädje. Jag lovade mig själv redan 2012 att efter det året jag vinner hemma om jag skulle lyckas med det så kommer jag aldrig mer att göra en start där då det är mycket press och krävs mycket av mig som förare för att lyckas, sagt och gjort så har det blivit så. Jag har istället varit tävlingsledare, jobbat i sekretariatet m.m. År 2015 sökte jag en ny drivkraft och behövde tanka på motivationen inom motorsport och började då med att tävla i rally med skogen, stubbar och stenar som utmaning.
För snart 3 år sedan träffade jag min sambo, Henrik som är en rutinerad Co-driver (kartläsare) inom rally. Jag försökte nästan direkt att få honom bakom ratten inom folkrace, men enligt honom var det en sport för ”idioter” där man skruvar till sena nätter med bilar som är långt ifrån hållbara alla gånger och man åker långt bort på tävling för att mer eller mindre krocka med varandra, men efter 5 månader fick han låna en bil av mig och gjorde sin första start inom folkrace och där blev han fast inom sporten. År 2019 började han köra rallycross och har även börjat med rally under 2020. Detta gör att vi tävlar i 4 motorsportsgrenar. Jag fick förfrågan av Henrik att vara kartläsare till honom under en rallytävling i Lima för några veckor sedan. Jag har alltid sagt att jag aldrig kommer åka bredvid, jag är väldigt åk rädd och kör gärna själv, men jag gillar utmaningar och sa ja. Jag lämnade över ratten till Henrik och satte mig bredvid. Jag skrek till honom att köra saktare ett antal gånger och tog tag i hans arm samt sa höger istället för vänster, men jag lämnar praktik plasten med ett leende och är väldigt fascinerad över det arbete som kartläsarna lägger ner för oss förare.
Jag hoppas att fler vill och vågar söka sig till motorsport, det är en häftig sport där damer och herrar tävlar på samma villkor. Hjärtat i motorsporten är funktionärerna, utan dem så skulle det aldrig vara några tävlingar.
Om det blir några tävlingar i år återstår att se då dem ställs in, men just nu är hälsan det viktigaste och vi förare får ha förståelse för att detta är det bästa för oss.
Håll avståndet, tvätta händerna & visa hänsyn.
TA VÄL HAND OM ER OCH VARANDRA!
Text & bild: Jessica Persson
Comentarios