Förra veckan begav sig flera bybor och turister upp till Synderkölen, utanfär Hede för att titta på eller kanske hjälpa till med renskiljningen. Ett mycket spännande inslag i den samiska kulturen. Åldersspannet varierar väldigt mellan dem som är med arbetar. Det kan vara en par generationer som deltar innanför stängslet och i och med det så först traditionen vidare till nästa generation.
Förutom kalvmärkningen innehåller sameåret ytterligare två stora händelser: sarvslakten som infaller i september och renskiljningen som infaller mellan oktober och januari beroende på väderförhållanden.
När det blir kallare rör sig renarna österut mot kusten och först då de befinner sig nära samebyns gränstrakt påbörjas skiljningen. Det är alltså omöjligt att på förhand fastslå ett datum. Renskiljningen infaller då renarna ska gå på vinterbete. Med hjälp av helikoptrar och andra fordon samlas hela renhjorden ihop. Därefter skiljs renarna ut i mindre grupper, ofta uppdelade efter ägare. De utskiljda grupperna placeras sedan ut på olika delar av samebyns landområden med hjälp av speciella transportbilar. Detta för att alla renar inte ska gå och beta på samma ställe. Tidigare drev man alltid renarna till sina respektive vinterbeten, men idag är de gamla flyttlederna ofta avskurna av vägar, samhällen, skogsbruk eller gruvdrift. I samband med renskiljningen slaktas även de kalvar och vajor som man inte tror ska klara vintern. Därtill passar man också på att räkna och vaccinera djuren.
Text: Hedeinfo samt Sameland
Bild: Guide & Natur