Idag är det våffeldagen! En dag som verkligen är värd att firas! För finns det något godare än en nygräddade våffla med tjockt vispad grädde och hjortronsylt? Eller bara lite socker på! Allra helst på en av Härjedalens alla våffelstugor efter några timmar på skidorna eller som avslutning på vandringsturer! Eller över öppen eld ute i vår vackra natur!
Min karriär inom turismen startade bland annat just på en våffelservering, som på den tiden fanns vid Ruvallens Fäbod i Messlingen. Precis efter parkeringen där stigen går upp mot Hällmålningarna, Evagraven och Fiskehålsgraven. Ett av mina favoritminnen som jag bär med mig varmt i hjärtat är när jag tidigt tidigt på juldagsmorgonen tog skotern och åkte upp till Ruvallen. Jag gjorde upp en brasa inne i stugan och tände massor av ljus. Kokade kaffe i den sotiga pannan och dukade bordet. På avstånd hörde man bjällrorna från hästarna och slädarna. Strax efter kunde man ana facklornas sken i den 35 gradiga juldagsmorgonen. Det var tid för julotta. När prästen talat klart, kom all in i den lilla stugan. Det var varmt, mysigt och trångt. Men alla fick plats och kunde njuta av de nykokta kaffet till den frasiga våfflan innan de var dags att kliva ner i de bäddade slädarna med stora renskinn och tjocka täcken. Hästarna var ivriga att komma iväg och man såg dem fara iväg på den lilla vägen till bjällrornas klang.
Men idag var det också Vårfrudagen – Marie bebådelsedag – är en kyrklig högtid som historiskt sett också fått markera vårbrukets början. Enligt evangelierna fick jungfru Maria denna dag av ärkeängeln Gabriel veta att hon var havande. Numer förknippar vi denna dag med våfflor. I bondesamhället inledde vårfrudagen en period med intensivt vårbruk och markerade övergången mellan vinter och vår. Det handlar om en typisk vårsed med vilken man har hälsat sommarhalvåret välkommet. Språkligt sett har ordet ”vårfrudag” ombildats till ”våffeldag”. Våfflor har medeltida anor, men då gjordes de ytterst sällan av vitt mjöl utan likheten syftar mer till brödets form. Moderna våfflor är i likhet med semlan ett arv från sent 1800-tal. Ingredienserna vitt mjöl, ägg, smör, vispgrädde och sylt utgjorde ofattbara lyxvaror för de flesta i det svenska bondesamhället. I den mån man producerade smör, såldes det på marknader.
Text och bild: Hedeinfo Mer info på: Sveriges högtidsdagar