top of page

TIDIGARE

INLÄGG 

Vart tog du vägen Jessica Eriksson?

Skriven av Jessica Eriksson 26 oktober 2018

Jag är född 1978 och flyttade till Stockholm 1997, skulle absolut inte bli säljare! JAG skulle bli personlig tränare, kostrådgivare och gruppinstruktör!

Jobbade på ett företag i några år som vände sig till ex SAS IF Ica Securitas med träning, friskvård. Såg att team Sportia sökte personal och tänkte att jag kunde jobba extra, en månad eller två för att fylla dagar. Där blev jag kvar i 14 år som säljare , har man vuxit upp i den familjen jag har , är det att sälja man har i blodet - Tack till min mor och far! Utöver detta på team Sportia så var jag inköpsansvarig på sportkläder, som extra resurs vid nybyggnationer, upprustning av gamla butiker - dvs utseende i butik , på olika ställen i landet.

En dag sa en gammal kollega att jag skulle åka till XXL sport och vildmark för att söka jobb. Mitt direkta svar blev nej, jag har ett jobb! Men efter att ha tänkt på den idén, då jag haft samma jobb i 14 år, insåg jag att en förändring kan vara nyttigt. Jag åkte dit och sökte jobbet som säljledare på sportkläder .

Idag är det 3 1/2 år sedan jag bytte företag och om jag hade vetat vilken förändring det skulle vara , hade jag gått tidigare. Mina arbetsuppgifter är liknande med undantaget inköp som jag inte har hand om. Just i skrivande stund sitter jag på flygplatsen på väg hem från en utbildning jag går, som utgår från Norge .

Sedan dryga åtta år tillbaka bor jag med mannen i mitt liv. Mattias Wolf är en halvtysk Ullricehamnsbo med hjärtat på rätt ställe. Han gör mig till ett bättre jag och varje dag med honom är jag tacksam för. Han har 2 söner 17 och 19 år. Deras mor (Malin) och far (Mattias) har gjort ett fantastiskt jobb. De är två grymma killar, Hannes och Samuel.

Mattias och jag skaffade "barn" för 6 år sedan. Hon heter Zoya och är en chinchilla-perserkatt. Vi har fortfarande två lägenheter i Täby efter dessa åtta år, vilket gör att vi har svårt att välja vart vi skall bo på kvällarna. Men jag får oftast min vilja igenom. Skämt åsido, snart behöver barnen en av lägenheterna. Vi älskar att promenera, laga mat och njuta av de små sakerna i vardagen -  Det som sätter pricken över i:et.

Vad jag kan tycka är tråkigt, är att jag valde att flytta lite för långt från Hede. Jag önskar att jag åkte dit oftare! Ska hem till Täby och planera nästa resa dit nu. Vi ses där!

bottom of page