I början av 1998 flyttade vi från Hede till Norge, till ett län som heter Telemark. Här började jag arbeta på akuten på centralsjukhuset i Skien. Jag arbetade där i ett år och började samtidigt med en specialutbildning som operation sjuksköterska. Eftersom jag arbetade heltid under hela utbildningen varade den i deltid över 2 år. Det var en krävande men ännu roligare tid. Full av engagemang och nytt. Efter examen började jag arbeta på operationsavdelningen ved Skien. Jag kände genast att det här passade mig. Ett operationsrum är hjärtat på ett sjukhus. Här är det många bra människor som gör ett fantastiskt jobb och många spännande nya arbetsuppgifter. Eftersom sjukhuset som jag arbetar på är ett centralsjukhus har det ett stort antal patienter och en dag motsvarar inte den andra. Jag har haft många bra upplevelser här. Lärt känna många bra människor och kollegor. Under några år hade jag en specialposition som sjuksköterska för professionell utveckling förutom operation sjuksköterska. Det innebar att jag var tvungen att fånga upp allt nytt som kom in på avdelningen, ordna utbildning för oss alla, granska kurser som vi skulle ta emot / resa till och att alla anställda var uppdaterade hela tiden. Så småningom tyckte jag att detta var något som gav mig mersmak och så 2009 blev positionen som sektionsledare ledig på operationsavdelningen som jag då sökte på. Till min glädje fick jag den. Jag gick då helt från aktiv operation sjuksköterska till att bara arbeta administrativ vilket innebär arbetsplaner, operationer och ekonomi samt att tillhöra den högre ledningsnivån på ett så stort sjukhus. Med så stort ansvar blev det viktigt før mig att ta en ledarutbildning. År 2012 ansökte jag till universitetet i Aust Agder för en Masterexamen i ledelse som varade øver 5 år. Det var en svår tid med mycket läsning, uppgifter och inlämningar. Men har inte velat vara utan den tiden. Har nu en godkänd Mastergrad i Health Management. Arbetet fortsätter och jag blev ledare för 50 sjuksköterskor på operationssalen. Under 2017 kommer verksamhetsförändringar på sjukhuset och fusioner blev nödvändiga. En dagkirurgisk avdelning placeras nu under operationsavdelningen och jag får fler anställda i min grupp. Vi är nu 65 under mitt ledarskap. Här finns det många spännande arbetsdagar som ska planeras utifrån verksamhet och ekonomi, och att alla anställda arbetar i samma riktning.
Jag heter nu Nilsen i efternamn. Gift med en norsk man som kommer härifrån. Tillsammans har vi ett brinnande intresse för fågelhundrasen – Pointer- och tillsammans har vi startat en kennel med avel. Vi är mycket aktiva i jaktprov och tävlar ofta i andra länder. Bland annat representerade vi 2015 Norge vid VM før stående fågelhundar i Serbien. Vi kom på nionde plats med en av våra hundar. En stor prestation.
I dessa kretsar möts många med lika intressen och vi har så fått en stor bekant cirkel øver många länder. Det har blivit en livsstil. Om någon är mer intresserad, gå in på kennelfrierfjorden.com. Där hittar du mig.
Totalt har vi fyra barnbarn runt oss som kryddar vardagen. Mina barn bor också kvar i Norge och jag kan säga att jag är superglad över det. Evig tacksam. Det har varit en lång resa från Hede till Skien i Telemark som jag har fått varit med på. Lång men endå så kul och spennede.
Sender en varm hilsen från mig till er alla.
Margaretha ( Kihlberg) Nilsen
Text & bild: Margaretha Nilsen